Nämnd:Barn- och utbildningsnämnden
Titel:2018-12-19 Protokoll



Nämnd

Sammanträdesdatum


Plats och tid
Barn- och utbildningsnämnden

2018-12-19
Öppet sammanträde för allmänheten


Kommunfullmäktiges sessionssal, kl 09:00-12:30
Utses att justeraClaes B Jacobsson
Justeringens
plats och tid
Förvaltningshuset 2018-12-21, kl 15:00
Paragrafer§§ 131-145
Underskrifter________________________
Alexandra Gard, ordförande
______________________
Sanna Jonsäll, sekreterare
________________________
Claes B Jacobsson, justerare
----------------------------------------------------------------------------
ANSLAG/BEVIS

Paragrafnummer
Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag

§§ 131-145
Nämnd/StyrelseBarn- och utbildningsnämnden
Sammanträdesdatum2018-12-19
Tid för anslag2018-12-27- - 2019-01-17
Förvaringsplats
för protokollet
Barn- och utbildningsnämndens förvaltningskontor
Förvaltningshuset, Söderhamn
Underskrift________________________



Närvaroförteckning

Beslutande
Närvaro§ §
TjgEj tjgJANEJJANEJ
Alexandra Gard (S), ordförandex
Gun Källgren (S)x
Johannes Tyve (S)x
Erik Sköld (S)x
Jan-Eric Berger (C)x
Eva-Mai Mineur Tynong (SD)x
Jonas Lindberg (M)
Teresa Vanova Benke (L)x
Benny Gustafsson (V)x
Claes B Jacobson (MP)x
Christer Ödmann (SD)
Ersättare
Närvaro§§
TjgEj tjgJANEJJANEJ
Susanne Larsson (S)
Hannes Vainionpää (S)
Patrik Tinglöf S)
Henrik Viberg (S)
Martina Eriksson (C)
Tony Svensson (SD)
Ersättare för Christer Ödmann (SD)
x
Maria Leander (M)
Maria Hansson (KD)
Ersättare för Jonas Lindberg (M)
x
Eva Anita Königsson (V)
Elin Vestling (MP)
Christer Andersson (SD)
Övriga närvarande
Åsa Unger, förvaltningschef
Sanna Jonsäll, sekreterare
Michaela Guirguis, rektor Söderhamns friskola, §§ 132–133
Britt Holmgren-Larsson, Huvudman, Hamnaskolan, §§ 134–136
Eva-Britt Hartikainen, verksamhetschef, § 137, 145
Pernilla Lund, verksamhetschef, § 139
Helena Nyström, verksamhetsekonom, §§ 140–141
Agneta Olofsson, verksamhetschef, § 145

Innehållsförteckning
Närvaroförteckning

Innehållsförteckning

Muntlig information om projektet ELOF

Ärende angående skolplikt för elev på Söderhamns friskola

Återrapport angående skolplikt för elev på Söderhamns friskola

Återrapport angående skolplikt för elev på Hamnaskolan

Återrapport angående skolplikt för elev på Hamnaskolan

Återrapport angående skolplikt för elev på Hamnaskolan

Ny resursfördelningsmodell

Beslutsattestanter 2019

Personaltäthet

Mål- och resursplan med budgetförslag 2019

Ekonomisk uppföljning

Medskick till kommande nämnd

Anmälan av delegationsbeslut

Anmälan av inkomna skrivelser och protokollsutdrag m.m.

Muntliga rapporter till nämnden



§ 131

Muntlig information om projektet ELOF

Beslut

Barn- och utbildningsnämnden tar emot informationen och lägger den till handlingarna.

Ärendet

Information om projektet ELOFs arbetssätt inom barn- och utbildningsförvaltningen.

ELOFs arbetssätt:

  • Rektor kontaktar ELOF och bjuder in till ett EHT
  • Möte med skola, vårdnadshavare och elev. Ibland en SIP om det finns många instanser som ska/bör samarbeta med/kring eleven.
  • Samverkan och utbyte av dokumentation. Vad? Var? När och hur?
  • Handlingsplan upprättas tillsammans med vårdnadshavare, skola, ELOF och elev.
  • Uppföljningsmöte var 4.e vecka, vid behov SIP.

Exempel:
  • Utökat stöd t ex att stötta eleven till skolan på morgonen.
  • Enskilda möten och SIP
  • Finnas med på skolan vissa timmar som utökat stöd.
  • Studier skola/Elof (hemundervisning)
  • TEAMS

Syftet med TEAMS ute i klasserna är att få till ett bättre samarbete och öka trivsel och bidra till ett bättre klassrumsklimat. ELOF har startat TEAMS för att främja närvaron i klassrummen.


Förtydligande:

  • ELOF tar aldrig över ansvaret helt för enskild elev, skolan arbetar gemensamt med ELOF.
  • Rektor har alltid ansvar för eleven och ser till att det finns åtgärdsprogram när det finns samarbete med ELOF.
  • Vid samordnad individuell plan (SIP) så kallar kommunala skolorna, när det är friskola så kallar ELOF.
  • ELOF arbetar aldrig som EHT utan endast som komplement till befintligt EHT.
  • Vid studier i ELOFs lokaler så tillsätter skolan personal och ELOF (1 tillfälle i veckan).



§ 132 Dnr 2018-00123 606

Ärende angående skolplikt för elev på Söderhamns friskola

Beslut

Barn- och utbildningsnämnden tar emot informationen och lägger den till handlingarna.

Barn- och utbildningsnämnden vill ha muntlig återrapport på nämndssammanträdet den 30 januari 2019.

Ärendet

Paragrafen stängd för allmänheten.

Elev på Söderhamns friskola har inte fullgjort skolplikten under årskurs 1, 2 och hittills under årskurs 3.

Tidigare har ärendet behandlats sju gånger av barn- och utbildningsnämnden:

  • Första gången barn- och utbildningsnämnden informerades i ärendet var 2018-03-28.
  • 2018-05-30 beslutade barn- och utbildningsnämnden att eleven skulle infinna sig på skolan i september 2018 om detta inte sker kommer nämnden ansöka hos förvaltningsrätten om utdömande av vite. Protokollsutdrag skickas efter justering till vårdnadshavarna för att delges beslutet.
  • Under sammanträdet 2018-06-20 återrapporterar rektor på Söderhamns friskola om läget. Eleven är fortfarande inte tillbaka i skolan och barn- och utbildningsnämnden står fast vid beslutet att ansöka om vite om eleven inte är tillbaka i skolan i september 2018. Protokollsutdrag skickas efter justering till vårdnadshavarna för att delges beslutet.
  • Inför augustisammanträdet (2018-08-26) skickar hemkommunen brev till vårdnadshavarna med information om skolplikten samt poängterar i detta brev vikten av att eleven kommer tillbaka till skolan. Även förvaltningschefen Åsa Unger har varit i kontakt med vårdnadshavarna och pratat om vikten av att eleven kommer tillbaka till skolan.
  • Under augustisammanträdet vidhåller nämnden sitt beslut om att ansöka om vite om inte eleven kommer tillbaka till skolan i september 2018. Protokollsutdrag skickas efter justering till vårdnadshavarna för att ta del av beslutet.
  • 2018-09-26 anser barn- och utbildningsnämnden att alla vägar för att eleven ska komma tillbaka till skolan är testade och beslutar med stöd av skollagen 7 kap. §23 att hos Förvaltningsrätten begära att vite utdöms från elevens vårdnadshavare. Protokollsutdrag skickas efter justering till vårdnadshavarna för att ta del av beslutet.
  • Förvaltningsrätten avslår barn- och utbildningsnämndens ansökan 2018-10-25 med motiveringen att barn- och utbildningsnämnden inte angett vid vilken tidpunkt innan ansökan som vårdnadshavare förlagts med vite. Det har heller inte framkommit tydligt vilka åtgärder som ska vara åtgärdade vid vilken tidpunkt.
  • I oktobersammanträdet (2018-10-31) ger barn- och utbildningsnämnden ordförande i uppdrag att fatta vidare beslut om att överklaga ärendet vidare till kammarrätten alternativt fatta ett nytt beslut i ärendet om vite där de uppgifter som Förvaltningsrätten efterfrågar framgår.
  • Efter oktobersammanträdet (2018-10-31) har skolan och ELOF (projektet ELOF för elever med långvarig och oroande frånvaro) haft möte och planerar hemundervisning för eleven från vecka 48 2018.

Efter barn- och utbildningsnämndens sammanträde den 28 november 2018 har följande hänt:
  • Rektor har haft god kontakt med ELOF och planerat hur arbetet ska gå vidare i ärendet.
  • Klasslärare tillsammans med personal från ELOF har besöker hemmet en gång i veckan. Vid första mötet ville eleven inte närvara vid besöket. Vårdnadshavare närvarar och för dialog med klasslärare samt personal från ELOF. Andra besöket avbokades av vårdnadshavare och extramötet som då planerades in avbokades på grund av sjukdom.
  • Ett möte har planerats in mellan klasslärare, ELOF och vårdnadshavare i januari för vidare planering.

Tidigare beslut

Barn- och utbildningsnämnden, 2018-03-28 §15
Barn- och utbildningsnämnden, 2018-05-30 §47
Barn- och utbildningsnämnden, 2018-06-20 §76
Barn- och utbildningsnämnden, 2018-08-26 § 78
Barn- och utbildningsnämnden, 2018-09-26 § 100
Barn- och utbildningsnämnden, 2018-10-31 § 115
Barn- och utbildningsnämnden, 2018-11-28 § 117

Beslutet skickas till

Rektor, Söderhamns friskola
Styrelse, Söderhamns friskola
Elevens vårdnadshavare



§ 133 Dnr 2018-00122 606

Återrapport angående skolplikt för elev på Söderhamns friskola

Beslut

Barn- och utbildningsnämnden tar emot informationen och lägger den till handlingarna.

Barn- och utbildningsnämnden vill ha muntlig återrapport i ärendet på nämndssammanträdet den 30 januari 2019.

Ärendet

Paragrafen stängd för allmänheten.

Elev på Söderhamns friskola har inte fullgjort skolplikten under läsåret 2017/2018.

Detta har skett:

  • Nämnden har informerats om att eleven inte fullgör skolplikten på grund av frånvaro från skolan. Skolan har haft kontakt med elevens vårdnadshavare genom olika möten vid ett flertal tillfällen. Eleven har haft sporadisk närvaro i skolan under höstterminen 2017 och under vårterminen 2018.
  • Skolan har gjort orosanmälan till socialtjänsten för eleven.
  • Skolan har haft kontakt med projektet ELOF angående elevens frånvaro från skolan utan framgång.
  • Samordnad individuell plan (SIP) har kontinuerligt genomförts för eleven, utan resultat.
  • Skolan har erbjudit eleven sommarlovskola utan framsteg.
  • Eleven är vid höstterminens start tillbaka i skolan med hjälp av ELOF och en assistent.
  • Enligt skolans rektor har eleven varit sporadiskt i skolan under oktober. Eleven behöver hjälp för att komma till skolan.
  • Socialtjänsten är inkopplad.
  • Eleven har genomgått en utredning hos barn- och ungdomspsykiatrin (BUP).
  • Nytt möte är inbokat 16:e november 2018 med skolan, hemmet och socialtjänsten. Tillförordnad förvaltningschef tar kontakt med skolan efter 16:e november för rapport.
  • Skriftlig rapport är inlämnad till barn- och utbildningsnämnden
  • Skolan har haft kontakt med projektet ELOF angående elevens frånvaro från skolan och har nu fått bra kontakt med eleven.
  • Skolan och projektet ELOF har haft möte och planerar hemundervisning för eleven från vecka 48 2018.

Efter barn- och utbildningsnämndens sammanträde den 28 november 2018 har följande hänt:
  • Eleven har närvarat i skolan 1-2 gånger per vecka under en halv dag åt gången.
  • ELOF har hjälpt eleven från hemmet till skolan därefter tar skolan emot eleven och ELOF lämnar.
  • ELOF har hämtat arbetsuppgifter till eleven på skolan och tagit med till hemmet.
  • På skolan har ett grupparbete startat som eleven ingår i. Detta för att eleven ska känna delaktighet och inkluderas i klassen.
  • SIP har genomförts under vecka 50 utan elevens närvaro.
  • Ny SIP har planerats in i januari.

Tidigare beslut

Barn- och utbildningsnämnden, 2018-03-28, § 15
Barn- och utbildningsnämnden, 2018-05-30, § 48
Barn- och utbildningsnämnden, 2018-06-20, § 75
Barn- och utbildningsnämnden, 2018-08-29, § 79
Barn- och utbildningsnämnden, 2018-10-31, § 103
Barn- och utbildningsnämnden, 2018-11-28, § 118

Beslutet skickas till

Rektor, Söderhamns friskola
Styrelse, Söderhamns friskola
Verksamhetschef skola
Nämndsekreteraren


§ 134 Dnr 2018-00081 606

Återrapport angående skolplikt för elev på Hamnaskolan

Beslut

Barn- och utbildningsnämnden tar emot informationen och lägger den till handlingarna.

Barn- och utbildningsnämnden vill ha skriftlig återrapport i ärendet både från Hamnaskolan och ELOF inför nämndssammanträdet den 30 januari 2019. I den skriftliga rapporten ska det synas vilka åtgärder som gjorts från start samt en plan framåt i ärendet.

Barn- och utbildningsnämnden ger uppdrag till förvaltningschefen att undersöka möjligheten för eleven att få hemundervisning.

Ärendet

Paragrafen stängd för allmänheten.

Elev på Hamnaskolan fullgör inte skolplikten på grund av frånvaro från skolan.

Detta har skett:

  • Eleven har haft sporadisk närvaro i skolan under vårterminen 2017, höstterminen 2017 och hittills under vårterminen 2018.
  • Skolan har haft kontakt med elevens vårdnadshavare genom olika möten vid ett flertal tillfällen men elevens närvaro i skolan har inte blivit bättre. Eleven har även erbjudits hemundervisning men inte heller det har fungerat.
  • Skolan har gjort orosanmälan till socialtjänsten för eleven.
  • Skolan har vid två tillfällen kontaktat barn- och ungdomspsykiatrin i ärendet.
  • Skolan har haft kontakt med projektet ELOF angående elevens frånvaro från skolan.
  • Skolans hade ett möte om en samordnad individuell plan (SIP) bokat i slutet av maj för eleven.
  • ELOF har kallat till SIP, och den 25 maj genomfördes SIP, eleven närvarade inte. Elevens mamma, granne och kurator närvarade. Planen är att eleven ska studera två dagar i veckan med lärarstöd via ELOF. Om eleven kommer tillbaka till skolan så har det beslutats att eleven får gå om årskurs 7. Mamman har hämtat hem material från skolan för att eleven ska kunna arbeta på hemmaplan men eleven har inte närvarat något i skolan. Eleven har tidigare erbjudits sommarlovsskola men inte under 2018.
  • Skolkuratorn håller kontakten med mamman. Den långsiktiga planen som finns är att kuratorn håller kontakten mellan skolan, mamman och eleven. Hamnaskolan ansåg att ELOF skulle kontakta eleven för att starta igång arbetet efter SIP, detta har inte skötts men måste återföljas. Rektorn Åsa Ljung är osäker på vad nästa steg kommer bli.
  • Eleven har ett eget önskemål på byte av skola till Vågbroskolan. Rektorn Åsa Ljung bör uppmana mamman att prata med rektorn på Vågbroskolan.
  • Eleven har total frånvaro hittills under höstterminen 2018.
  • Eleven går om årskurs 7.
  • ELOF har haft möte med hemmet där eleven varit inbjuden men ej närvarat.
  • Eleven studerar tillfälligt hemma och genomför arbetsuppgifter som skickas via mail från skolan. Uppgifterna är basala för att eleven ska klara av att arbeta självständigt. Mentor följer upp uppgifterna varje vecka.
  • Eleven har kontakt med mentor och kurator från skolan en gång i veckan.
  • Eleven har besökt skolan efter skoltid med båda vårdnadshavarna.
  • SIP har genomförts under höstterminen 2018 och en ny SIP är har planerats att genomföras under höstterminen. Inget datum är ännu bestämt för kommande SIP.
  • Rektor har vid två tillfällen under hösten 2018 varit kallad till barn- och utbildningsnämndens sammanträden men har inte kommit.
  • Eleven har kontinuerlig kontakt med kurator på familjeteamet.
  • Utredning med BUP planeras att genomföras.
  • Skriftlig rapport är inlämnad till barn- och utbildningsnämnden.
  • Eleven har inte varit på ELOF än men enligt planering som finns ska eleven vara på ELOF en dag per vecka och sedan utöka till fler dagar i veckan.
  • Beslut om anpassad studiegång finns för eleven och studiegången ska börja på Centrum för Flexibelt Lärande (CFL).
  • Skolan har inte haft någon riktig kontakt med familjen sedan oktober 2018.


Efter barn- och utbildningsnämndens sammanträde den 28 november 2018 har följande hänt:
  • Skolan har besökt hemmet för att försöka få eleven att komma till skolan utan resultat.
  • Skolan har försökt att ge eleven hemundervisning men ej lyckats då eleven inte vill.
  • Skolan har samordnat med ELOF och för en dialog över kommande åtgärder.


Tidigare beslut

Barn- och utbildningsnämnden, 2018-04-26, § 46
Barn- och utbildningsnämnden, 2018-05-30, § 49
Barn- och utbildningsnämnden, 2018-06-20, § 74
Barn- och utbildningsnämnden, 2018-09-26, § 101
Barn- och utbildningsnämnden, 2018-10-31, § 104
Barn- och utbildningsnämnden, 2018-11-28, § 119

Beslutet skickas till

Rektor Hamnaskolan
Huvudman, Hamnaskolan
Verksamhetschef skola
Nämndsekreteraren


§ 135 Dnr 2018-00306 606

Återrapport angående skolplikt för elev på Hamnaskolan

Beslut

Barn- och utbildningsnämnden tar emot informationen och lägger den till handlingarna.

Barn- och utbildningsnämnden vill ha skriftlig återrapport i ärendet både från Hamnaskolan och ELOF inför nämndssammanträdet den 30 januari 2019. I den skriftliga rapporten ska det synas vilka åtgärder som gjorts från start samt en plan framåt i ärendet.

Barn- och utbildningsnämnden ger uppdrag till förvaltningschefen att undersöka möjligheten för eleven att få hemundervisning.

Ärendet

Paragrafen stängd för allmänheten.

Nämnden informeras om en elev på Hamnaskolan som inte fullgör skolplikten på grund av frånvaro från skolan.

Detta har skett:

  • Under vårterminen 2018 har eleven varit i skolan tillsammans med närvarande vårdnadshavare ca 2-3 gånger tillsammans med vårdnadshavare.
  • Skolan har gjort en orosanmälan till socialtjänsten.
  • Ett möte har genomförts med socialtjänsten efter orosanmälan. Hemmet har tilldelats en kontaktperson från socialtjänsten. Vårdnadshavare ska ta kontakt med socialtjänsten igen.
  • Kurator på skolan har varit i kontakt med vårdnadshavare 25:e oktober 2018.
  • Projektet ELOF är inkopplad och har haft två möten med hemmet där eleven närvarat. I nuläget etablerar ELOF kontakt med hemmet och skapar en relation till eleven och vårdnadshavare.
  • Eleven har ett inbokat möte med familjehälsan 6:e november 2018.
  • Hemmet ska ta kontakt med barn- och ungdomspsykiatrin.
  • Skolan hade under vårterminen 2018 möten med familjen men når i nuläget inte fram till dem för vidare kontakt.
  • Skriftlig rapport är inlämnad.
  • Möte med skolan och familjen är inplanerat till vecka 49 2018.
  • Inget möte för en samordnad individuell plan (SIP) har ägt rum men ett möte för detta är inplanerat vecka 49 2018.

Efter barn- och utbildningsnämndens sammanträde den 28 november 2018 har följande hänt:
  • Lärare och kurator har besökt hemmet och planerar att besöka hemmet en gång per vecka för hemundervisning.
  • Vårdnadshavare avbokar planerad hemundervisning.
  • Skolan inväntar kallelse för samordnad individuell plan (SIP).
  • Under höstterminen 2018 har eleven närvarat i skolan vid 2 tillfällen, 30 minuter vardera gånger.
  • Orosanmälan har gjorts.

Tidigare beslut

Barn- och utbildningsnämnden, 2018-10-31, § 105.
Barn- och utbildningsnämnden, 2018-11-28, § 120

Beslutet skickas till

Huvudman, Hamnaskolan
Rektor, Hamnaskolan
Verksamhetschef skola
Nämndsekreteraren


§ 136 Dnr 2018-00307 606

Återrapport angående skolplikt för elev på Hamnaskolan

Beslut

Barn- och utbildningsnämnden tar emot informationen och lägger den till handlingarna.

Barn- och utbildningsnämnden vill ha skriftlig återrapport i ärendet både från Hamnaskolan och ELOF inför nämndssammanträdet den 30 januari 2019. I den skriftliga rapporten ska det synas vilka åtgärder som gjorts från start samt en plan framåt i ärendet.

Barn- och utbildningsnämnden ger uppdrag till förvaltningschefen att tillse att eleven får hemundervisning om det behövs.

Ärendet

Paragrafen stängd för allmänheten.

Nämnden informeras om en elev på Hamnaskolan som inte fullgör skolplikten på grund av frånvaro från skolan.

Detta har skett:

  • Skolan har gjort en orosanmälan till socialtjänsten.
  • Ett möte har genomförts med socialtjänsten efter orosanmälan. Hemmet har tilldelats en kontaktperson från socialtjänsten. Vårdnadshavare ska ta kontakt med socialtjänsten igen.
  • Kurator på skolan har varit i kontakt med vårdnadshavare 25:e oktober.
  • Projektet ELOF är inkopplad och har haft två möten med familjen där eleven närvarat. I nuläget etablerar ELOF kontakt med hemmet och skapar en relation till eleven och vårdnadshavare.
  • Eleven har varit på två träffar med barn- och ungdomspsykiatrin för bland annat genomförande av olika tester.
  • Skolan har föreslagit att eleven ska besöka skolan under höstlovet vilket inte skett.
  • Eleven har kontakt med familjehälsan.
  • Skolan har under vårterminen 2018 haft möten med familjen men når i nuläget inte fram till dem för vidare kontakt.
  • Skriftlig rapport är inlämnad.
  • Möte med skolan och familjen är inplanerat till vecka 49 2018.
  • Inget möte för en samordnad individuell plan (SIP) har ägt rum men ett möte för detta är inplanerat vecka 49 2018.

Efter barn- och utbildningsnämndens sammanträde den 28 november 2018 har följande hänt:
  • Lärare och kurator har besökt hemmet och planerar att besöka hemmet en gång per vecka för hemundervisning.
  • Vårdnadshavare avbokar planerad hemundervisning
  • Skolan inväntar kallelse för samordnad individuell plan (SIP).
  • Orosanmälan har gjorts.

Tidigare beslut

Barn- och utbildningsnämnden, 2018-10-31, § 106
Barn- och utbildningsnämnden, 2018-11-28, § 121

Beslutet skickas till

Huvudman, Hamnaskolan
Rektor på Hamnaskolan
Verksamhetschef skola
Nämndsekreteraren


§ 137 Dnr 2018-00449 600

Ny resursfördelningsmodell

Beslut

Barn- och utbildningsnämnden beslutar att införa ny resursfördelningsmodell för grundsärskolan från 2019.

Ärendet

Förslag på att förändra fördelningen så att resurstilldelningen till grundsärskolan.

Beslutsunderlag

Tjänsteutlåtande daterat 2018-12-07.

Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande

Beslutsalternativ 1

Barn och utbildningsnämnden föreslås besluta att förändra resursfördelningen till grundsärskolan. I nuläget fördelas det lika mycket pengar vad gäller personalbudget till grundsärskolan som till träningsskolan, 0.50 tjänst per elev. Nämnden föreslås besluta att resursfördelningen förändras enligt följande:

Grundsärskolan 0.24 tjänst per elev

Träningsskolan 0.75 tjänst per elev

Barn och utbildningsnämnden föreslås besluta enligt förslaget. Förslaget innebär att budget mer kommer att stämma överens med verkliga kostnader.

Bedömningsmatris

Sätt ett kryss i lämplig ruta

Positiv direkt effekt Positiv indirekt effekt Ingen påverkanNegativ effektVet ej
Ekologisk hållbarhet- x
Social hållbarhet- x
Ekonomisk hållbarhet- x

Beslutet skickas till

Rektor för grundsärskolan
Verksamhetsekonom


§ 138 Dnr 2018-00453 002

Beslutsattestanter 2019

Beslut

Barn- och utbildningsnämnden utser nya attestanter och ersättare enligt nedanstående förteckning fr o m 2019-01-01.

Barn- och utbildningsnämnden avslutar alla ordinarie attestanter och ersättare inom ansvarskodintervallet 6000000-6049000 fr o m 2019-01-01.

Ärendet

Ändring och komplettering av beslutsattestanter inom barn- och utbildningsförvaltningen för 2019.

Beslutsunderlag

Tjänsteutlåtande daterat 2018-12-05.

Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande

Ansvar: Ordinarie: Ersättare:
6000000 Jan-Eric Berger Karin Velander
6040000 Åsa Unger
6040001 Ing Marie Sundling
6040002 Anna-Maria Rodin
6040003 Helena Palm Höijer
6041000–6041999 Agneta Olofsson, Eva-Britt Hartikainen
6041010–6041019 Lise-Lott Frelin, Erik Lindkvist,
6041020–6041029 Anneli Dahlberg, Pia Birgersson
6041030–6041039 Pia Birgersson, Anneli Dahlberg

Ansvar: Ordinarie: Ersättare:
6041040–6041049 Karin Jonsson Susanna Edling Juntto, Jenny Karlsson
6041050–6041059 Karin Öst Vakant, Birgitta Ekström
6041060–6041069 Ann-Charlotte Lemberg Ingegerd Hansson, Sofie Linde

6042000–6042999 Eva-Britt Hartikainen Agneta Olofsson
6042010–6042019 Gunilla Nauwerck Camilla Törnlund Nygren, Erik Lindkvist, Åsa Jääger
6042020–6042029 Camilla Törnlund Nygren Erik Lindkvist, Åsa Jääger
6042030–6042039 Åsa Jääger Camilla Törnlund Nygren, Erik Lindkvist
6042040–6042049 Saulius Andrekus Anneli Dahlberg, Pia Birgersson
6042050–6042059 Susanna Edling Juntto Karin Jonsson, Jenny Karlsson
6042060–6042069 Jenny Karlsson Susanna Edling Juntto, Karin Jonsson
6042070–6042079 Birgitta Ekström Vakant, Karin Öst
6042080–6042089 Vakant Birgitta Ekström, Karin Öst
6042090–6042099 Sofie Linde Ingegerd Hansson, Ann-Charlotte Lemberg
6042100–6042109 Ingegerd Hansson Sofie Linde, Ann-Charlotte Lemberg
6042110–6042119 Annelie Dahlberg
6043000–6043999 Erik Björk
6043010–6043019 Annica Norlin Erik Björk
6044000–6044999 Pernilla Lund
6049000 Åsa Unger

Förutom ovanstående ersättare tillkommer Åsa Unger och Pernilla Lund som ersättare på samtliga ansvarskoder 6040000–6049999.

För rättelser och interimsbokföring har förvaltningens ekonom Helena Nyström beslutsattestanträtt på samtliga ansvarskoder 6000000–6049999.

För rättelser och interimsbokföring via bokföringsorder i bokföringsportalen har

Anna Rönström, Emma Cederlöf, Eva Hedblom och Therese Andersson beslutanderätt på ansvarskoderna 6041010–6041069 och 6042010–6042109. Samt Emma Cederlöf ansvarar för kod 6042110–6042119.

Beslutet skickas till
Kommunens ekonomienhet
Kommunens personalenhet
Rektorer
Förskolechefer
Enhetschef kulturskola
Verksamhetschefer
Enhetschef ELOF
Verksamhetsekonom
Intern Service
Utredningssekreterare


§ 139 Dnr 2018-00007 600

Personaltäthet

Beslut

Barn- och utbildningsnämnden har tagit del av rapporten och lägger den till handlingarna.

Ärendet

Redovisning av personaltäthet inom förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola och grundsärskola samt uppföljning av resursfördelningsmodell för undervisningsresurser till grundskolan. Dessutom sker en redovisning av antal barn och elever och medarbetare per enhet samt chefstäthet.

Beslutsunderlag

Rapport daterar 2018-12-11.

Bakgrund och syfte
I rapporten redovisas personaltäthet för kommunen och per enhet i förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola och grundsärskola.

Ett syfte med redovisningen är att få en tidigare bild av personaltätheten inom verksamheterna än när den presenteras av Skolverket under kommande vår. Det andra syftet är att följa upp den resursfördelningsmodell som används för undervisningsresurser i grundskolan.

Noteras att när jämförelser görs mot riksgenomsnittet så görs det alltid mot det så kallade Kommunbladet som Skolverket tar fram varje år. Noteras att i Kommunbladet ingår både kommunala och fristående enheter i statistiken för kommunen och det är föregående års siffror.

Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande
Förskola

Uppgifterna som redovisas för pedagogisk personal och barn är framtagna på samma grunder som uppgifterna till Statistiska centralbyrån (SCB) och vidare till Skolverket per 15 oktober. Jämförelser görs per enhet för perioden 2016-2018 och på kommunnivå för perioden 2014-2018. I 2016 års redovisning syns också den tillfälliga förstärkning som gjorts inom förskolan. Förstärkningen gjordes under perioden oktober 2016 till mars 2017.

För förskolan redovisas antalet barn per pedagog omräknat i årsarbetare. I förskolans statistik ingår även resurs- och stödpersonal som arbetar med barn eller i barngrupp exempel på detta kan vara språkassistenter och pedagogresurser.

Kommungenomsnittet för förskolan är 5.4 barn per pedagog vilket är detsamma som 2017. Riksgenomsnittet i Skolverkets mätning 2017 var 5.1 barn per pedagog.











§ 140 Dnr 2018-00021 600

Verksamhetsredogörelse för förskola och grundskola 2017/2018

Hälften av förskolorna har försämrat personaltätheten 2018 i förhållande till 2017 och hälften har förbättrat sin. Några förskolor har förändrats nämnvärt sedan föregående år och de förklaras nedan.

  • Kilsmyra förskola har tillfälligt förbättrad sin personaltäthet från 5,3 till 4,8 barn per pedagog då barnantalet före sommaren var högre och efter årsskiftet återigen förväntas öka. Bemanningen har inte förändrats med anledning av att barnantalet ökar igen. Samtliga på förskolan har tillsvidareanställning och några snabba justeringar har därför inte kunnat göras.
  • Ljusne förskola har förbättrats sin personaltäthet från 5,5 barn per pedagog till 4,3. Det kan förklaras med att barnantalet har minskat med 42 stycken i och med att Migrationsverket kontor i Söderhamn stängdes och därmed även de asylboenden som fanns i kommunen. Antalet pedagoger har också minskat men inte i samma omfattning.
  • Nymåla förskola har försämrat sin personaltäthet från 5,5 barn per pedagog till 6,3. Omorganisation på förskolan, omplaceringar samt uppsägningar har påverkat personaltätheten då det varit svårt att ersätta med behörig personal. Rekrytering har pågått under hösten och planering pågår för anställa fler medarbetare.
  • Stentägtens förskola har förbättrat sin personaltäthet från 6,3 barn per pedagog till 5,1. Det förklaras genom personalförstärkning med stöd av statsbidrag "Minskade barngrupper i förskolan" och uppdelning från 2 till 4 avdelningar.

Många faktorer spelar roll i skillnaderna mellan förskolorna och mellan år. Det kan till exempel bero på barngruppernas ålderssammansättning då barn 1-3 år genererar mer pengar än barn 4-5 år utifrån den resursfördelningsmodell som tillämpas på förskolan. En annan orsak kan vara att extra resurser och stödpersonal är olika mellan förskolorna eller olika år. Ytterligare en orsak kan vara hur förskolechef valt att fördela pengarna mellan vår och höst. Då våren ofta har högre beläggning än vad hösten har, görs ibland valet att lägga mer resurser på våren än på hösten. Det kan också bero på att barnantalet varit något lägre under hösten och vetskap finns om att barnantalet ökar till våren, utifrån detta har då förskolechef valt att behålla bemanningen över hösten för att få kontinuitet i verksamheten. Ytterligare en orsak till skillnaderna mellan 2018 och tidigare år kan bero på att socioekonomisk resursfördelning införts i förskolan från 2018.

Förskoleklass
Uppgifterna som redovisas för pedagogisk personal och elever är framtagna på samma grunder som uppgifterna till SCB och vidare till Skolverket per 15 oktober. I de fall finansiering har skett av statsbidrag för asyl så har elever som genererar statsbidrag för asyl samt den personal som finansieras av detta räknats bort.

När det gäller de yngre eleverna så bör personaltätheten ses över verksamheterna förskoleklass, fritidshem och grundskolans årskurs 1-3. Detta på grund av att delar av personalen är densamma och arbetar i en eller flera av verksamheterna. Avvikelse på enskild verksamhet kan bero på hur personalen redovisats mellan verksamheterna i statistiken respektive år.

Kommungenomsnittet för förskoleklassen är 18,6 elever per pedagog att jämföra mot 20,7 för 2017 för kommunen i den egna mätningen och för riksgenomsnittet 18,4.

Personaltätheten på de olika skolorna varierar. Då förskoleklassen bara är en årskull ger små variationer, av antal medarbetare och eller antal elever, stora utfall mellan år. Främst märks det på enheter med få barn i förskoleklassen som t ex Mo och Stråtjära skolor.

Nedan kommenteras de skolor där personaltätheten är låg eller hög i förhållande till det nyckeltal som används vid fördelning av budgeten och de som har förändrats nämnvärt sedan föregående år. Orsak till högre personaltäthet kan vara extra resurser då de ligger utanför grundbudgetens nyckeltal.


  • Bergviksskolans förbättrade personaltäthet, från 40 elever per pedagog till 22,4, beror på att elevantalet har minskat från 24 till 13 elever men personalbemanningen är densamma, 0,6 antal tjänst.
  • Mo skolas försämrade personaltäthet, från 14 elever per pedagog till 22,4, beror på att personalbemanningen endast ökat med 0,1 tjänst sedan 2017 medan barnantalet ökat med 6 stycken, från 7 till 13 elever.
  • Rosenvallskolans förbättrade personaltäthet, från 23,6 elever per pedagog till 14,7, beror på att det har anställts en personlig assistent utöver de två pedagogerna som finns i förskoleklassen.
  • Sandarne skolas försämrade personaltäthet, från 16 elever per pedagoger till 23,3, beror på att antal elever har ökat med 5 stycken men antal tjänster är konstant (-0,1).
  • Stenbergaskolans förbättrade personaltäthet, från 25 elever per pedagog till 18, beror på att antal elever har minskat med 9 stycken medan antalet tjänster är konstant (-0,1). Det har bedömts att gruppen behöver två pedagoger.
  • Stråtjära skolas höga personaltäthet, 16,7 elever per pedagog, beror på att det är få elever i förskoleklassen, endast 10 stycken. Det krävs en viss grundbemanning för att få ut förskoleklasstiden oavsett hur många elever den har.
  • Stugsunds skola har ökat sin personaltäthet ytterligare sedan 2017, från 25 elever per pedagog till 12,9. Personalbemanningen har ökat med 1,1 tjänst samtidigt som elevantalet endast har ökat med 2 stycken. Ökningen av personalen förklaras dels av 0,35 tjänst mot statsbidrag och 0,75 tjänst är egenfinansierade assistenter.
  • Trönö skolas höga personaltäthet, 13,7 elever per pedagog, beror även den lika som Stråtjäras på att det är få elever i förskoleklassen och det krävs en viss grundbemanning. Antalet elever har sjunkit från 16 stycken till 10 stycken 2018, vilket förklarar förbättringen i personaltätheten.

Fritidshem
Uppgifterna som redovisas för pedagogisk personal och elever är framtagna på samma grunder som uppgifterna i SCB och vidare till Skolverket per 15 oktober. Jämförelser görs per skola för perioden 2016-2018 och på kommunnivå för perioden 2014-2018.

För fritidshemmet gäller samma sak som för förskoleklassen och grundskolans lägre årskurser, att delar av personalen är densamma och arbetar i en eller flera av verksamheterna. Avvikelser mellan år på enskild verksamhet kan bero på hur personalen redovisats i statistiken mellan verksamheter respektive år.

Kommungenomsnittet för fritidshemmet är 24,3 elever per pedagog exklusive elever och medarbetare på särskolan. Det är en förbättring jämfört med 2017 då personaltätheten var 25,5. Riksgenomsnittet var 2017 20,9 elever per pedagog i riket.


Personaltätheten per skola varierar vilket diagrammet nedan visar. Några av enheterna har avvikelser att notera, det beskrivs nedan.


  • Bergvik skolas fritidshem har förbättrat sin personaltäthet, från 31,4 barn per pedagog till 26,9, det beror på att en personlig assistent på 0,5 tjänst har tillkommit.
  • Mo skolas fritidshem har försämrat sin personaltäthet, från 21,4 barn per pedagog till 28,1, det beror på att det är färre årsarbetare men samma antal barn.
  • Stenbergaskolans fritidshems förbättrade personaltäthet, från 38,3 barn per pedagog till 23,2, beror på att barnantalet har minskat med 39 stycken i och med att asylboendena har stängt. Medarbetarna är trots det minskade barnantalet densamma, då fritidshemmet föregående år var underbemannat.
  • Skolverket redovisar också antalet inskrivna elever per anställd, vilket för riket var 12.5 under 2017. Motsvarande siffra för Söderhamns kommun är 10,9 under 2018. Skillnaden mellan antalet medarbetare och antalet årsarbetare beror på att de som arbetar i fritidshem även arbetar i förskoleklass eller skola under delar av dagen.

Grundskola
Grundskolan redovisas på två sätt. Ett sätt är att följa upp resursfördelningsmodellen och ett sätt för att ge en totalbild av personaltätheten.

Uppföljning av resursfördelningsmodell
För att följa upp resursfördelningsmodellen har de personalgrupper och de elever som finansieras av resursfördelningsmodellen räknats in.

Elever som söker asyl finansieras av statsbidrag för asyl. Dessa elever har räknats bort samt de personalresurser som finansieras av statbidraget. Dessutom har förstärkning som gjorts av statsbidrag såsom lågstadiesatsningen och likvärdig skola räknats bort. Utöver detta så är uppgifterna om pedagogisk personal framtagna på samma grunder som uppgifterna till SCB och vidare till Skolverket per 15 oktober. Dock har uppgifterna vidareförädlats genom att dela på skolåren i grundskolan samt att träningsskolan särredovisas. Noteras också att Skolverket i det så kallade Kommunbladet redovisar lärare per elev, här redovisas pedagoger per elev.

Kommungenomsnittet för grundskolans årskurs 1-9 är 10.3 elever per pedagog 2018. Motsvarande siffra för 2017 var 10.0 elev per pedagog. I årets statisk har personaltätheten ökat på lågstadiet, vilket är enligt modellens intentioner där satsningar ska göras på de tidiga åren. Högstadiet har även det ökat medan den har minskat på mellanstadiet. Norrtullskolan F-6 och Stenbergaskolan är de enda skolorna som har fått tagit emot mer
med pengar i och med den socioekonomiska fördelningen. Båda de skolorna har bättre personaltäthet än kommungenomsnittet.

De skolor som tilldelats mer pengar i resursfördelningsmodellen bör ha en bättre personaltäthet än de skolor som fått lämna ifrån sig pengar. Sedan finns det andra faktorer som påverkar detta också som t ex antalet paralleller som är möjliga på en skola. De rektorer som fått eller fått lämna ifrån sig mer än 2 % av totalbudgeten har blivit tillfrågade om vilka eventuella effekter det ger för verksamheten på respektive skola.

Norrtullskolan F-6 och Stenbergaskolan är som sagt de skolor som har fått till sig 2 % eller mer pengar ur resursfördelningssystemet än sin totalbudget. Här nedan beskrivs eventuella effekter det har gett.
  • På Norrtullskolan F-6 finns många elever med specifika behov och en förutsättning för att verksamheten ska fungera är att det är små klasser så att elevernas kunskapsutveckling tryggas. Den socioekonomiska omfördelningen har möjliggjort att ha små klasser i de lägre åldrarna samt har extra resurser anställts för att jobba med mindre grupper och med enstaka elever.
  • Stenbergaskolan har fått tilldelat ca 350 000 kronor och det har möjliggjort en utökning av tiden för studiehandledning, då många av eleverna har bott i Sverige kort tid. Det har även gjort det möjligt att behålla förberedelseklassen.
  • Mo skola,Rosenvallskolan, Stentägten, Stugsunds skola, Trönö skola och Vågbroskolan B är de skolor som fått lämna ifrån sig 2 % eller mer av sin totalbudget. Skolorna påverkas på olika sätt av detta. Rektorerna upplever följande:
  • Mo och Rosenvallskolans rektor kan inte se några effekter av den minskade peng som skolorna fick i och med den socioekonomiska omfördelningen då det är så små belopp som omfördelas.
  • På Stentägtskolan har effekten varit att det blir mindre med resurser till mellanstadiet.
  • På Stugsunds skola har effekten varit att organisationen har blivit väldigt slimmad för att kunna finansiera resurser till elever i behov av stöd.
  • Trönö skola är en liten skola där den största problematiken är kring rekrytering av behörig personal. Minskade medel innebär mindre flexibilitet i organisationen som märks mer i en mindre skola och leder till större belastning på befintliga tjänster.
  • Vågbroskolan har viss problematik med att få ihop organisationen.

Personaltätheten inom resursfördelningsmodellen på de olika skolorna beskrivs stadievis i nedanstående diagram.

Personaltätheten har fortsatt ökat sedan 2016, 0,3 tjänst i årskurs 1-3 under 2018 i förhållande till 2017. Fem av elva skolor har förbättrat personaltätheten inom ramarna för resurstilldelningsmodellen. De skolor som har nämnvärda förändringar är Sandarne skola, Stenbergaskolan och Stråtjära skola.

  • Sandarne skola har förbättrat sin lärartäthet på lågstadiet från 13,5 elever per pedagog till 9,7. Antalet elever har minskat med 8 stycken men det har tillkommit fler personalresurskrävande elever på lågstadiet sedan föregående år. Då en parallellklass har försvunnit i årskurs 6 har det varit möjligt att flytta pedagogiska resurser från mellan- till lågstadiet under 2018.
  • Stenbergaskolan har förbättrat sin lärartäthet på lågstadiet från 16,9 elever per pedagog till 8,4. Antalet personal har ökat med 5 och antalet elever har enligt den här
  • modellen ökat med 18 stycken. Värt att notera är att förra året räknades 5 tjänster bort som finansierades av asylintäkter och likaledes 26 stycken asylelever. Det har inte varit möjligt att dra ner på alla fem tjänster som var finansierade av asylintäkter. Från sommaren och framåt så har det kommit 50 nya elever och flera av eleverna behöver av olika anledningar extra resurser.
  • Då Stråtjära skola är en liten skola så ger små förändringar bland medarbetarna stora förändringar i personaltätheten. Antalet tjänster på lågstadiet har minskat med 0,4 medan antalet elever har ökat med en elev. Det är förklaringen till den försämrade personaltätheten.


Personaltätheten i årskurs 4-6 har försämrats från 8,9 till 10,2 antal elever per pedagog i kommungenomsnittet men är fortfarande bättre än 2016 då den låg på 10,8. Sex av kommunens elva skolor har minskat sin personaltäthet jämfört med 2017. De skolor som har förändrats nämnvärt eller skiljer sig mycket från genomsnittet förklaras nedan.

Mo Skola är en liten skola så här ger som tidigare förklarats små förändringar i antalet tjänster och elever relativt stora förändringar i personaltätheten samt att det krävs viss grundbemanning trots lågt antal elever. Antalet tjänster har minskat med 0,4 tjänst sedan 2017 men antalet elever har minskat med 8 elever, därav den förbättrade personaltätheten.
  • Rosenvallskolans förbättrade personaltäthet, från 13,2 elever per pedagog till 9,1, beror på att två legitimerade lärare har slutat och ersatts med outbildade vikarier vilket lätt till att det har behövts stärkas upp med ytterligare resurser. Det är även en speciallärare anställd på 60 % från höstterminen.
  • Sandarne skola har försämrat sin personaltäthet på mellanstadiet från 6,9 elever per pedagog till 13,2. Som tidigare förklarat på lågstadiet beror det på att det inte längre finns någon parallellklass som det fanns i årskurs 6 2017. Samt att det inte är lika personalresurs krävande elever som på lågstadiet. Det har därför flyttats pedagogiska resurser från mellan- till lågstadiet.
  • Stenbergaskolan har försämrat sin personaltäthet, från 6 elever per pedagog till 9,9 och det beror till störst del av att antalet asylelever som räknades bort föregående år var 19 stycken men det har under 2018 tillkommit nya elever som inte är asylsökande så elevantalet för 2018 är högre än 2017. Det beror även på att antalet tjänster har minskat med 2 stycken för att täcka det underskott som uppkom i och med att skolan förlorade sina asylintäkter.



Personaltätheten i årskurs 7-9 har blivit något bättre igen 2018 jämfört med 2017, 10,9 elever per pedagog. Samtliga högstadieskolor har något högre personaltäthet förutom Vågbroskolan som har försämrats något. I årskurs 7-9 påverkas personaltätheten i högre grad än övriga stadier av hur många elever som går på skolan eftersom att eleverna delas upp i parallella klasser. Utifrån hur många parallella klasser rektor väljer att fördela eleverna i så slår det på personaltätheten. Vågbroskolan och Norrtullskolan har även 2018 i genomsnitt några fler elever per klass än övriga skolor. För de andra skolorna är det i de flesta fall inte varit möjligt att göra färre parallella klasser om man inte vill ha klasser med över 30 elever. Att antalet parallella klasser påverkar personaltätheten gör att det är svårt att se hur de socioekonomiska effekterna i resursfördelningsmodellen slår.

Den försämrade lärartätheten på högstadiet på Vågbroskolan beror bland annat på att flera av lärarna undervisar både på mellan- och högstadiet 2018.

Faktisk personaltäthet
För att få en bild av den faktiska personaltätheten så har även den tagits fram uppdelat på årskurser. I den statistiken har inget räknats bort, utan alla som arbetar i klassrummen finns inräknade. Den faktiska personaltätheten för årskurs 1-9 är 9,2 elever per pedagog under 2018 vilket är en liten försämring jämfört med 2017 då den var 8,9.
Generellt för de tre stadierna så är den faktiska personaltätheten i många fall högre än personaltätheten mätt ur resursfördelningsmodellens undervisningsresurser. Detta beror på att de tjänster som är finansierade av statsbidrag inte har räknats bort samt att även assistenter som skolorna får finansierade av tilläggsbelopp är medräknade. Den faktiska personaltätheten är oförändrad i lågstadiet medan den är försämrad i mellan- och högstadiet. Detta påverkas av statsbidrag som riktats under året där en del består av lågstadiesatsningen.


Den faktiska personaltätheten för åk 1-3 totalt i kommunen är densamma som 2017, 8,0 elev per tjänst. Vi har fortsatt haft lågstadiesatsningen som möjliggör att anställa andra yrkeskategorier som kan avlasta pedagogerna som t ex administrativa arbetsuppgifter. Sådan personal finns bara med i denna redovisning om de är med elev eller klass. Administrativ personal redovisas inte i denna redovisning. Två av skolorna har avvikelser jämfört med 2017 värda att nämna, de förklaras nedan.
  • Mo skola har förbättrat sin personaltäthet från 10 till 7,2 elever per tjänst på grund av att det är elever som kräver extra personalresurser samt att det har varit större andel tjänst konterad mot lågstadiesatsningen.
  • Sandarne skola har förbättrat sin personaltäthet från 9,8 till 6,4 elever per pedagog, även där beror det på att flera elever kräver extra personalresurser. Och det har varit möjligt att flytta pedagogiska resurser från mellan- till lågstadiet.

Den faktiska personaltätheten på mellanstadiet har försämrat 0,8 jämfört med 2017. Två av skolorna har avvikelser jämfört med 2017 värda att nämna, de förklaras nedan.
  • Rosenvallskolan har förbättrat sin personaltäthet från 13 till 9,1 elever per pedagog. Det beror på att två legitimerade lärare har slutat och ersatts med outbildade vikarier vilket lätt till att det har behövts stärkas upp med ytterligare resurser. Det är även en speciallärare anställd på 60 % från höstterminen.
  • Sandarne skola har försämrat sin personaltäthet på mellanstadiet från 6,9 till 11,4 elever per pedagog. Det förklaras av att det inte finns någon parallellklass som det fanns i årskurs 6 2017. Samt att det inte är lika personalresurs krävande elever som på lågstadiet. Det har därför flyttats pedagogiska resurser från mellan- till lågstadiet.


Den faktiska personaltätheten har försämrats något sedan 2017, den har gått från 10,1 till 10,3 elever per pedagog. Den försämrade lärartätheten på högstadiet på Vågbroskolan beror bland annat på att flera av lärarna undervisar både på mellan- och högstadiet 2018.

Grundsärskola
Uppgifterna som redovisas för pedagogisk personal och elever är framtagna på samma grunder som uppgifterna till SCB och vidare till Skolverket per 15 oktober. I detta material har en vidareförädling gjorts genom att urskilja de elever och de medarbetare som arbetar i träningsskolan.

Kommungenomsnittet för grundsärskolan exklusive de elever som går i träningsskolan är 1.9 elev per pedagog vilket är en försämring med 0,5 jämfört med föregående år. Förklaringen till försämringen är att grundsärskolan får 2019 ett nytt resursfördelningssystem vilket innebär 0,27 tjänst per elev till grundsärskolan tidigare har det varit 0,5 tjänst per elev. Skolans rektor har redan 2018 anpassat organisationen efter nya fördelningstalet. Personaltätheten på grundskolans träningsskola är 1.2 elev per pedagog vilket är i stort sätt lika som föregående år, en förbättring med 0,1. Några rikssiffror att jämföra mot finns inte då denna statistik omfattar alla elever i grundsärskolan och visar enbart antalet lärare som arbetar med dessa elever.


Antal elever och antal medarbetare per enhet
För tredje året, på önskemål från ordförande, redovisas antal elever och antal medarbetare per enhet i denna rapport.

Antal anställda 1 november 2013-2018
Statistik per 1 november över antalet anställda har tagits fram i förvaltningen sedan 2013 och ser ut enligt följande:
Årdfgf
Antal tills-
Antal visstids-
Totalt
vidareanställda
anställda
antal
medarbetare
medarbetare
anställda
2013*
505
69
574
2014*
511
87
597
2015
530
131
661
2016
550
174
724
2017
543
183
726
2018
538
138
676
*Anställda på gymnasieskolan har räknats bort ur statistiken.

Antal anställda 2018
Nedanstående tabeller visar antalet barn och elever per enhet per 15 oktober. Antalet anställda medarbetare redovisas per 1 november och är fördelade på visstidsanställda och tillsvidareanställda medarbetare. Antalet medarbetare som är anställda på skolorna vid mätpunkten har minskat med 15 stycken jämfört med 2017. Visstidsanställningarna har minskat med 11 anställda och tillsvidare har minskat med 4 anställda jämfört med 2017. Antalet medarbetare som är anställda på förskolorna vid mätpunkten har minskat med 24 stycken jämfört med 2017. Visstidsanställningarna har minskat med 30 anställda och tillsvidare har ökat med 6 anställda jämfört med 2017.

Antal elever och antal medarbetare per enhet
Enhet
Antal
Antal tills-
Antal visstids-
Totalt
Antal
Totalt
elever
vidareanställda
anställda
antal
elever
antal

2018
Medarbetare
2018
Medarbetare
2018
anställda
2018
2017
anställda 2017
Skolor
Bergviksskolan
326
29
18
47
313
44
Mo skola
48
7
2
9
57
11
Norrtullskolan F-6 inkl modersmålslärare
271
38
26
64
289
68
Norrtullskolan 7-9
304
33
6
39
338
43
Rosenvallskolan
127
13
10
23
142
21
Sandarne skola
127
16
6
22
138
25
Stenbergskolan
247
52
17
69
276
74
Stentägtskolan
232
32
6
38
235
37
Stråtjära skola
39
4
4
8
47
8
Stugsunds skola
141
15
9
24
150
27
Trönö skola
82
11
4
15
76
16
Vågbroskolan A
197
17
4
21
93
22
Vågbroskolan B
149
21
7
28
251
30
Förskolor
Bergviks förskola
44
9
1
10
54
12
Kilsmyra förskola
29
7
0
7
34
7
Klossdammens förskola
95
17
2
19
94
17
Kungsgårdens förskola
34
6
0
6
34
6
Lillbergets förskola
124
25
0
25
149
28
Ljusne förskola
74
18
2
20
113
27
Mo förskola
42
9
2
11
45
9
Nymåla förskola
85
15
0
15
92
19
Rosenvalls förskola
71
13
0
13
74
16
Sandarne förskola
69
12
2
14
71
14
Stentägtens förskola
50
10
1
11
50
12
Stråtjära förskola
31
8
0
8
31
6
Trönö förskola
17
4
0
4
19
4
Utterns förskola
38
7
2
9
73
19
Vågbro förskola
48
12
1
13
48
13
Dagbarnvårdare
4
1
Öppna förskolan
-
1
-
1
-
2
Övergripande resurser
Förvaltningschef
-
7
7
7
Verksamhetschef för administration
-
22
2
24
7
Enhetschef administration
-
-
-
-
-
17
Kulturskolan
-
18
2
20
20
Verksamhetschef Syv/Spikt/elevhälsa
-
10
10
9
Verkshetschef förskola
-
6
6
6
Verksamhetschef skola
-
11
11
16
ELOF/Ung i Söderhamn
3
2
5
5
Barn- och utbildningsförvaltningen
538
138
676
3490
725

Av de 138 visstidsanställningarna så har 60 medarbetare anställningsformen ”visstid enl. skollagen” vilket innebär att de arbetar som lärare eller förskollärare men saknar legitimation. 57 medarbetare, främst pedagogiska resurser, har anställningsformen ”allmän visstidsanställning”. 2 medarbetare har ”provanställning”, 14 medarbetare har vikariatsanställning och 5 medarbetare ”äldre än 67 år”.

Ledartäthet
Nedanstående tabeller visar hur många medarbetare respektive rektor och förskolechef har per 1 november 2018.

Rektorer
Sett till tillsvidareanställningar så har rektorerna mellan 21 och 59 medarbetare. Läggs visstidsanställningar till så har varje rektor mellan 28 och 78 medarbetare. Att en rektor har 78 medarbetare är en tillfällig lösning tills ny rektor på Stentägten är tillsatt. Under den här tiden har det även funnits en biträdande rektor på 50 % på Stentägten.
RektorTillsvidare
Visstidsanställda
Alla
Anmärkning
Camilla Törnlund Nygren
59
20
79
2 enheter, modersmållärare, biträdande rektor 50%
Esbjörn Lindgren
29
11
40
1 enhet
Birgitta Ekström
24
16
40
3 enheter
Gunilla Nauwerck
26
21
47
1 enhet, ledningsresurs 75%
Ingegerd Hansson
21
7
28
1 enhet
Åsa Jääger
33
6
39
1 enhet, ledningsresurs 25%, bitr rektor 44%
Sofie Linde
28
8
36
2 enheter
Susanna Juntto Edling
39
12
51
2 enheter
Åsa Äng Eriksson
29
18
47
1 enhet, ledningsresurs 20%
Totalsumma
288
119
407

Förskolechefer
Sett till tillsvidareanställningar så har förskolecheferna mellan 22 och 39 medarbetare i förhållande till heltidstjänster. Läggs visstidanställningarna till så har förskolecheferna
mellan 23 och 39 medarbetare i förhållande till heltidstjänster.



FörskolechefTillsvidareVisstidsanställda
Alla
Anmärkning
Anneli Dahlberg
34
5
39
3 enheter
Karin Jonsson
30
4
34
2 enheter
Karin Öst
30
1
31
3 enheter
Lotta Frelin
32
0
32
2 enheter
Lotta Lemberg
22
1
23
3 enheter
Pia Birgersson
24
2
26
2 enheter
Totalsumma
172
13
185
Beslutet skickas till

Verksamhetschef förskola
Verksamhetschef grundskola
Förskolechefer
Rektorer


§ 140 Dnr 2014-00117 600

Mål- och resursplan med budgetförslag 2019

Beslut

Barn- och utbildningsnämnden beslutar att godkänna mål- och resursplan för 2019 och lämnar den vidare till kommunstyrelsen.

Barn- och utbildningsnämnden fastställer budget 2019 enligt beslutsalternativ 2.

Ärendet

I enlighet med kommunfullmäktiges beslut om ny modell för styrning, ledning och uppföljning ska respektive nämnd ta fram en mål- och resursplan för 2019.

Beslutsunderlag
Mål- och resursplan 2018-12-19

Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande

Nämndens verksamhetsidé
”Alla ska lyckas”
En kreativ och utmanande förskola och skola där barn och elever ges möjlighet att vara entreprenörer i sitt eget liv och därmed välja sin egen framtid.

Viktiga händelser och framåtblick (P + U)
Trender och tendenser lokalt, regionalt och nationellt förändrar ständigt förutsättningarna för nämndens verksamhet. En rad omvärldsfaktorer såsom lagstiftning, befolkningsstruktur och mottagande av nyanlända påverkar Söderhamns förskolor och skolor. Söderhamns kommuns mycket goda resultat i SKL:s ranking Öppna jämförelser, plats 66, är en bra grund att jobba vidare för i våra verksamheter. Här är resultatet för våra 9:or viktiga att årligen öka.

Vi fortsätter även under kommande år att fokusera på jämlikhet och attraktiv arbetsgivare. Inom området jämlikhet fortsätter vi med arbetet som påbörjats kring likvärdighet, barn och elevinflytande samt likabehandling och attraktiv arbetsgivare.

Nyanlända - integration
Under våren 2019 fortsätt utvecklingsarbete tillsammans med Skolverket som handlar om att utveckla undervisningen för nyanlända elever. Vi planerar för insatser som räcker över lång tid, utbildning i språk och kunskapsutvecklande arbetssätt fortsätter läsåret 2019/2020. Föräldrautbildningar fortsätter under 2019.

Digitalisering
Regeringens nya digitaliseringsstrategi tillsammans med nya skrivningar i styrdokumenten rörande skolans digitalisering, gör att vi tydligare behöver ställa om undervisningen mot en digitalisering. Vi kommer fortsätta att satsa på utbildning av personal. Under hösten 2018 har en översyn av organisationen påbörjats för att anpassa den till digitaliseringen. Detta kommer att fortsätta under 2019. Vi behöver även fortsätta att satsa på digitala lösningar i klassrum för till exempel filmning, inspelning och så vidare. Vi behöver fokusera på digitalisering som framgångsfaktor i undervisningen och ett sätt för elever att lyckas.

Förskolans reviderade läroplan som börjar gälla i juni 2019 ställer krav på digitalisering. Här behöver vi satsa på utbildning av personal samt digitala lösningar på avdelningarna. Infrastrukturen är viktig för att lösningarna ska bli hållbara.

Lokalöversyn och investeringar
Nämndens beslutade investeringar gällande om- och tillbyggnation av Stentägtskolan, Bergviksskolan och en helt ny förskola i centrala Söderhamn fortsätter enligt plan. En ny investeringsplan behöver tas fram för kommande budgetperiod och i den planen behöver Kulturskolan lyftas fram. Tillsammans med lokalförsörjningsgruppen behöver arbetet fortsätta för att få en helhetsbild av skolor- och förskolors lokalbehov i Söderhamn över tid.

Kompetensförsörjning
En av de mest strategiska frågorna för Söderhamns kommun är att säkerställa framtida kompetensförsörjning av lärare och förskollärare. För att möta behovet av utbildade lärare, alla kategorier, är det inte tillräckligt att vänta på att fler utbildas, fler insatser måste till. Möjligheter till bra kompetensutveckling och arbete med arbetsgivarvarumärket, så kallad employer branding, blir viktiga konkurrensfaktorer för att säkerställa det framtida behovet av lärare och därmed säkerställa kvaliteten i verksamheten. Ett arbete behöver också påbörjas för att se vilka funktioner som ska finnas inom barn- och utbildningsförvaltningen framåt och vem som ska göra vad. Under året behöver vi även se över möjligheten att göra lärarlönelyftet permanent. Vi har statsbidrag till i sommar och efter det behöver vi ha en plan för hur vi ska finansiera satsningen vidare inom kommunen. Det är flera av våra angränsande kommuner som nu gör det permanent och vi ser att det kommer att vara en viktig del för att kunna attrahera lärare till vår kommun.

Utvecklingsområden
En av de mest grundläggande åtgärderna för att utveckla verksamheterna är att fortsätta utvecklingen av det systematiska kvalitetsarbetet. Av rektorernas och förskolechefernas pedagogiska bokslut, samt ledningsgruppens analys framgår att verksamheterna behöver:
· Utveckla ledarskapet på alla nivåer inom förvaltningen
· Förbättra och säkerställa likvärdigheten
· Förstärka likabehandlingsarbetet avseende kränkningar
· Förstärka barns och elevers inflytande
· Digitaliseringen
· Implementera den reviderade läroplanen i förskolan

Utöver det anger rektorer och förskolechefer utvecklingsinsatser inom:
· Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt
· Normer och värden
· Tidiga insatser
· Inkludering
· Prognoskluster

Nämndens arbete kopplat till kommunens fokusområden (P + U)
Fokusområde: Jämlikhet - för att kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsvariation, sexuell identitet, ålder och klass inte ska vara hinder utan möjligheter
Genom att verka för integration, inkludering och god tillgång på utbildning ska alla människor i Söderhamn stärkas för att kunna vara med och utveckla samhället.

Förväntade effekter:
    · Förskolan och skolan i Söderhamn är likvärdig ur alla perspektiv, vilket leder till jämlika förutsättningar i samhället.
    · Barn och elever lever och praktiserar demokrati och utvecklas till huvudpersoner i sina egna liv.
    · Alla barn och elever upplever att förskolan och skolan erbjuder trygga miljöer där goda relationer utvecklas.

Fokusområde: Infrastruktur - för att kunna leva, bo, pendla samt arbeta i hela kommunen behövs mer bredband, en ny ostkustbana med dubbelspår och fyrfältsväg till Gävle
Barn- och utbildningsnämnden har inga åtaganden
Fokusområde: Attraktiva boenden - för att få ny- och ombyggnation av hyresrätter, trygghetsbostäder, borätter och småhus
Barn- och utbildningsnämnden har inga åtaganden
Fokusområde: Näringsliv - för att befintliga företag ska växa, nya starta, ge bättre service och förbättra företagsklimatet
Barn- och utbildningsnämnden har inga åtaganden

Fokusområde: Attraktiv arbetsgivare - för att ge mer egenmakt som anställd, satsa på friskfaktorer och rekrytera nya medarbetare
En av de mest strategiska frågorna för Söderhamns kommun är att säkerställa framtida kompetensförsörjning av lärare och förskollärare. För att möta behovet av utbildade lärare, alla kategorier, är det inte tillräckligt att vänta på fler utbildade. Fler insatser måste till. Möjligheter till bra kompetensutveckling och arbete med arbetsgivarvarumärket, så kallad employer branding, blir viktiga konkurrensfaktorer för att säkerställa det framtida behovet av lärare och säkerställa kvaliteten i verksamheten. Under året behöver vi även se över möjligheten att göra lärarlönelyftet permanent. Vi har statsbidrag till i sommar och efter det behöver vi ha en plan för hur vi ska finansiera satsningen vidare inom kommunen. Det är flera av våra angränsande kommuner som nu gör det permanent och vi ser att det kommer att vara en viktig del för att kunna attrahera lärare till vår kommun.

För att vi ska uppfattas som en attraktiv arbetsgivare är medarbetares möjlighet att vara med och påverka utvecklingen inom sin verksamhet central, dessutom behöver uppdragsförståelsen förbättras och ett större medborgarfokus behöver etableras. Medarbetare ska uppleva att de har ett bra stöd i sin vardag. En fortsatt satsning på bristyrken behöver göras i framtida löneöversyn.

Effekter:
Ledare och medarbetare har goda förutsättningar att arbeta utifrån Söderhamns kommuns styr- och ledningsfilosofi. Detta mäts genom:
Medarbetarenkät – Min närmsta chef ger mig förutsättningar att ta ansvar i mitt arbete
Medarbetarenkät – Min närmsta chef ger mig handlingsutrymme i mitt arbete

Nämndens eventuellt prioriterade områden (P + U)
Prioriterat område: Kunskap
    · Alla elever ska nå behörighet till ett nationellt program på gymnasiet
    · Barns och elevers lärande i förskolan och de tidiga skolåren leder till att alla elever klarar de nationella proven i matematik och svenska i åk 3.
    · Elevers lärande i de tidiga skolåren leder till att alla elever blir godkända i samtliga ämnen i årskurs 6.
    · I förskola och skola är tidiga insatser viktiga och all undervisning i förskolan och de tidiga skolåren följs upp med hjälp av Skolverkets bedömningsstöd för åk 1, där behov av stöd och vidare stimulans åskådliggörs.
    Detta mäts genom:
      · Termin och slutbetyg, mätningarna genomförs utifrån sammanställningar av termins- och slutbetyg i åk 6 och 9. Meritvärde, betyg i samtliga ämnen och betyg som ger behörighet till gymnasieskolan redovisas.
      · Läs och skrivutveckling och taluppfattning i åk 1, utifrån Skolverkets krav på uppföljning genomförs tester på läs- och skrivutveckling och taluppfattning i åk 1. Detta blir ett mått på förskolans, förskoleklass och åk 1 arbete med elevernas utveckling inom dessa områden.
      · Nationella prov, här mäts andel elever som klarar de nationella proven.

    Indikatorer:
    Betygsprognoser


    Planerade förbättringsområden (P + U)
    Nämndens övergripande mål är att alla elever ska lyckas. Vi hade 2018 12 % av eleverna i årskurs 9 som gick ut grundskolan utan behörighet till gymnasiet och av dem var 79 % nyanlända elever.

    Under hösten 2017 har ett lokalt team satts ihop som fått i uppgift att göra en analys och en handlingsplan för att förbättra resultaten och erbjuda bättre utbildning för de nyanlända eleverna. Detta resulterade i att vi beviljades medel från Skolverket för att kunna förverkliga arbetet. Nedan beskrivs det utvecklingsarbete som kommer att starta i januari 2018 och löpa under ett och ett halvt år. För att få till långsiktighet och hållbarhet i detta behöver vi fortsätta att ha detta fokus 2019-2020. Vi kan se i en del utvärderingar och i uppföljningssamtal med rektorer att detta ger märkbara resultat vad gäller förändrad undervisning och förbättrade resultat.

    Riktade statsbidrag för utbildning av nyanlända elever

    • Kommunen beviljades medel från Skolverket för att utveckla och förbättra utbildningen för nyanlända elever. Arbetet kommer att pågå intensivt under 2018-2019 med olika insatser:
    • Fortbildning kring det svenska skolsystemet, skolkod och hederskultur. Vi har samlat ett stort antal vårdnadshavare i detta, ca 70 deltagare per tillfälle. Utbildningen är upplagd i ett antal moduler.
    • Kompetensutveckling för studiehandledare i syfte att förbättra uppdragsförståelsen
    • En förbättrad struktur och organisation av studiehandledningen
    • Kompetensutveckling för språk och kunskapsutvecklande arbetssätt (SKUA) för alla lärare och förskollärare.
    • Samordnarens arbete fortsätter under första halvåret 2019 med att organisera och samordna alla insatser.
    • Vi har även gjort en plan för statsbidraget Likvärdig skola - det ger oss möjlighet att fortsätta de utvecklingsarbeten som pågår.

    Utveckla ledarskapet på alla nivåer inom förvaltningen
    Rektorsutbildning - Vi har fortsatt satsning på skolledarnas utbildning. Under våren 2019 beräknas fem nya rektorer och förskolechefer påbörja rektorsutbildningen. Två avslutar den treårig rektorsutbildningen hösten 2019. Det är enligt Skollagen ett krav på att den som verkar inom våra områden ska ha klarat rektorsutbildningen.

    Ledarskap i barn och elevgrupper – att ständigt jobba med att utveckla ledarskapet i barn och elevgrupper är centralt för arbetet inom vår förvaltning. Det skapar lugn och trygghet i verksamheten. Fokus under året kommer att ligga på att utveckla språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt (SKUA). Det är också en del i satsningen på ledarskapet.

    Utveckla ledarskapet – en satsning på ett tydligt ledarskap inom hela kommunen pågår just nu. Det handlar om att förankra kommunens styr och ledningsfilosofi, där verktyg för tydlig uppföljning håller på att tas fram. Dessutom har alla chefer ett uppdrag att på ett systematiskt sätt genomföra uppdragsdialoger med chefer och medarbetare. Alla ska veta vart vi ska och på vilket sätt.

    Kommunens ledarskapsprogram – Under senhösten 2018 med fortsättning våren 2019 kommer en uppföljning ske för de chefer som genomfört kommunens ledarskapsutvecklingsprogram.

    Ekonomisk översikt (P + U)

    Budget 2019 (P)


    I kolumnen ”Budget 2019” ingår 4,0 mkr i beräknad tilläggsbudget för kapital- och hyreskompensation för ej aktiverade investeringsprojekt.

    BUN:s tilldelade budget fördelas mellan nämndens verksamheter förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola och fritidshem efter budgeterat antal barn och elever per enhet. Inom förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem används även en socioekonomisk resursfördelningsmodell. Verksamheterna administration och kulturskola får budget efter fastställd organisation.

    För att få en budget i balans behöver anpassningar och besparingar göras. Orsaken till detta är att nämndens budgetram tillsammans med beräknade statsbidrag är ca 10,9 mkr lägre 2019 än 2018 och att vissa kostnader inte går att minska eller inte kan minskas i samma takt som barn- och elevantalet förändras.

    Alla verksamheter får bidra med anpassningar och besparingar, dock i olika grad. Förskolan får ta ett mindre ansvar 2019 utifrån att de fick ta ett stort ansvar innevarande år. Fritidshemmen får ta ett större ansvar än övriga verksamheter 2019 utifrån att den verksamheten går med ett positivt resultat innevarande år. Anpassningar och besparingar görs till en högre grad i verksamheter som inte är lagstadgade och till en lägre grad i de lagstadgade verksamheterna.

    De anpassningar och besparingar som nu genomförs innebär en risk att kvaliteten i verksamheten försämras, vilket kan påverka elevresultaten.

    Utöver den årliga ”BUN-miljonen” har nämnden erhållit 198,2 miljoner till investeringar under budgetperioden 2016-2019. De största projekten som har genomförts eller kommer att genomföras under budgetperioden är Stentägtens förskola, ombyggnation av Stentägtskolan, färdigställande av Bergviksskolan samt nybyggnation av förskola.

    Åtgärds- och effektiviseringsbehov (P + U)

    Effektiviserings-/besparingsbehov (belopp i mkr):


    Process/rutin etcKontrollmoment & metodKontroll-ansvarigFrekvens/tidpunkt
    1. Elevers frånvaro Kontroll genom att rapport tas ut ur Skolplatsen över lärares rapporteringsnivå av elevernas närvaro och frånvaro.Utredningssekreterare2 ggr per år
    Mars
    Oktober
    2. Elevs ogiltiga frånvaro/orosfrånvaroKontroll om arbetssätt följs vid elevers ogiltiga/orosfrånvaro genom att frågor ställs till rektorer.Internkontrollgruppen2 ggr per år Mars, oktober


    3. Pedagogers behörighet Information hämtas ur Procompetence för att kontrollera pedagogens behörighet kontra den roll den har i förskolan/skolanKvalitetscontroller2 ggr per år

    Mars, oktober

    4. Anställningsbeslut Kontroll av att alla nyanställdas skriftliga anställningsbeslut har upprättas korrektIntern service förvaltningskontor1 gg per år

    September

    5.Rättssäker betygsprocess Kontroll genomförd betygsprocess är rättssäker genom intervjuer av rektor och administratör, kontroll av arbetsmoment och betygsdokumentInternkontrollgruppen1 gg per år

    Juni
    6.Rapportering av medarbetares frånvaro Kontroll av om medarbetares frånvaro rapporteras in i lönesystem av medarbetaren självKvalitetscontroller2 ggr per år
    Februari, november
    7. Förskoleplats inom den lagstadgade garantitidenGenom uttag av rapporter ur Skolplatsen kontrolleras att vårdnadshavare har erbjudits förskoleplats inom den lagstadgade garantitidenUtredningssekreterare2 ggr per år
    Februari, september
    8. Elevers åtgärdsprogramKontroll att elever i årskurs 9 som har rätt till särskilt stöd har ett åtgärdsprogram genom att frågor ställs till rektorer.Internkontrollgrupp1 gg per år

    November

    Budget 2019

    Budgeten för perioden 2016-2019 beslutades av kommunfullmäktige i augusti 2015 och ligger fast för alla fyra åren i budgetperioden. 2019 är sista året i innevarande budgetperiod. För barn- och utbildningsnämnden sker en årlig anpassning av budgeten efter den demografiska utvecklingen. Nämndens verksamheter påverkas olika beroende på beräknad förändring av antal barn och elever per verksamhet. Budgetramen justeras också löpande under åren enligt beslut som rör nämndens verksamhet och som tas på riks-, kommun och nämndsnivå.

    Inom budgetramen ska nämnden arbeta mot de fokusområden som fullmäktige beslutat om samt genomföra den verksamhet som nämnden ansvarar för. Nämnden beslutar om hur nettobudgetramen fördelas på de olika verksamheterna.

    Barn- och utbildningsnämndens nettobudget för 2019.
    Belopp
    2019
    Ursprungsram
    415 895 000
    Beräknad Tilläggsbudget
    15 048 000
    Summa
    430 943 000

    I beräknad tilläggsbudget ingår schablonersättning (så kallade PUT-pengar), kapitaltjänst- och hyreskompensation samt tillägg för beslut inom ramen för split Söderhamns kommun och Hälsinglands utbildningsförbund.

    När budgeten har räknats fram har hänsyn tagits till verksamheternas utvecklingsbehov, osäkerhet om samhällets utveckling, styrande dokument och en hållbar ekonomi på sikt.

    Budgeten har anpassats till minskat barn- och elevantal. I budgeten ingår engångskostnader för en speciallösning gällande elev i annan kommun samt kostnader för omställning av Stentägtskolan och avveckling av delar av administration och ledning. Dessa engångs, omställnings- och avvecklingskostnader föreslår barn- och utbildningsförvaltningen att barn- och utbildningsnämnden begär att få ianspråkta 4 826 000 000 av resultatbalanseringspengar för att finansiera. Utöver detta behöver nämnden göra besparingar på cirka 9 200 000 kronor. Budgeten är beräknad per verksamhet och innehåller en budgetreserv på 500 000 kronor.

    Om kommunfullmäktige beslutar att barn- och utbildningsnämnden inte får ta resultatbalanserade pengar i anspråk så innebär det att motsvarande besparingar kommer att behöva beslutas under pågående budgetår 2019.

    Satsningar
    Barn- och utbildningsnämnden fortsätter att satsa på utbildning för lärare i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, digitalisering av förskola och skola, föräldrautbildning för förskola och skola, elevhälsan, förstelärare, förskoleutvecklare och Skolforum.

    Anpassningar och besparingar
    För att få en budget i balans behöver anpassningar och besparingar göras. Orsaken till detta är att nämndens budgetram och statsbidrag är cirka 10 900 000 kronor lägre 2019 samt att nämnden inte får full kompensation för alla kostnadsökningar och att vissa kostnader inte går att minska eller att minska i samma takt som barn- och elevantalet förändras.

    Alla verksamheter får bidra till anpassningar och besparingar, dock i olika grad. Förskolan får ta ett mindre ansvar 2019 utifrån att de fick ta ett stort ansvar innevarande år. Fritidshemmen får ta ett större ansvar än övriga verksamheter 2019 utifrån att den verksamheten går med ett positivt resultat under innevarande år.

    Barn- och utbildningsförvaltningens förslag är att anpassningar och besparingar i första hand görs inom verksamhet som inte är lagstadgad. Därutöver görs minskningar inom lagstadgad verksamhet. Förslaget innebär minskad budget för pedagogisk personal i alla verksamheter samt ledning och administration. Därutöver föreslås öppen förskola och nattomsorg att läggas ned.

    Risk- och sårbarhetsanalys
    En risk- och sårbarhetsanalys har genomförts ur medborgarperspektiv och arbetsmiljöperspektiv utifrån det förslag till anpassningar och besparingar som förvaltningsledningen arbetat fram.

    Osäkerhetsfaktorer
    I budgeten finns osäkerhet kring vilka riktade statsbidrag som kommer att betalas ut under 2019. Det indikationer som staten givit är att en del riktade statsbidrag kommer att fasas ut och istället inrymmas i statsbidraget ”Likvärdig skola”, vilka riktade statsbidrag det gäller och när har förvaltningen gjort en kvalificerad gissning kring.


    Lärarlönelyftet på 5 000 000 kronor (helårseffekt) har staten beslutat om finansiering till och med 30 juni 2019, om det blir en fortsatt finansiering där är ännu inte beslutat. Om detta skulle upphöra måste kommunen se över möjligheten till att finansiera detta av egna pengar. I dagsläget får kommunens lärare ersättning som ett tidsbegränsat lönetillägg. Då flera av närliggande kommuner har permanentat löneökningen minskar möjligheten att rekrytera lärare om denna möjlighet inte kommer att finnas i Söderhamns kommun. Om staten inte fortsätter satsningen kan en möjlig väg att lösa budgeten för 2019 vara att barn- och utbildningsnämnden får ta i anspråk 2 500 000 kronor av de resultatbalanserade pengarna. Därefter kommer nämnden behöva en resursförstärkning genom utökad budgetram för att kunna fortsätta lärarlönesatsningen.

    Investeringsbudget
    Barn- och utbildningsnämnden fortsätter sin satsning på den så kallade ”BUN-miljonen” som innebär att det finns ett investeringsutrymme på maximalt 1 000 000 kronor per år för mindre investeringar som inte sedan tidigare finns med i investeringsplanen för hela budgetperioden 2016-2019. Ökade driftskostnader i form av kapitaltjänstkostnader får rymmas inom ordinarie budget.

    Utöver ”BUN-miljonen” har kommunfullmäktige beslutat om en investeringsbudget för förskole- och skollokaler på 200 000 000 kronor för budgetperioden 2016-2019. Av denna summa ska 1 800 000 kronor användas till konstnärlig utsmyckning. Summan som nämnden har till sitt förfogande till investeringar inom budgetperioden är därmed 198 200 000 kronor. Nämnden har hittills fattat beslut om investeringar för totalt 177 249 000 kronor:

    Genomfört 2016-2018

    · Inventarier till förskolan Broberg
    · Ombyggnation och inventarier till Vågbroskolans omklädningsrum
    · Ombyggnation av Norrtullskolans skolgård
    · Om- och tillbyggnation samt inventarier Stentägtens förskola
    · Ersättningslokaler Stentägtskolan
    · Ombyggnation och larm Rosenvallskolan

    Återstår att slutföra
    · Ombyggnation av slöjdlokal Vågbroskolan
    · Ombyggnation av estetlänga Bergviksskolan
    · Om- och tillbyggnation Stentägtskolan
    · Nybyggnation förskola


    Beslutsalternativ 1

    Barn- och utbildningsnämnden beslutar att säga JA till budget 2019 genom att säga JA till hur de satsningar, anpassningar och besparingar som prioriterats i budgetarbetet ska finansieras samt att budgeten fördelas per verksamhet enligt framlagt förslag.

    Barn- och utbildningsnämnden beslutar vidare om investeringar upp till ett totalbelopp på 1 000 000 kronor per år. Ökade driftskostnader i form av kapitaltjänstkostnader får rymmas inom ordinarie budgetram.

    Barn- och utbildningsnämnden beslutar att begära hos kommunstyrelse och kommunfullmäktige att få ta i anspråk 3 907 000 kronor för 2019 och 919 000 för 2020 av upparbetat resultat från tidigare år, så kallade resultatbalanserade pengar för att finansiera engångskostnader för en speciallösning gällande elev i annan kommun vårterminen 2019 och läsåret 2019/2020 samt kostnader för omställning av Stentägtskolan och avveckling av delar av administration och ledning.

    Barn- och utbildningsnämnden beslutar att begära hos kommunstyrelse och kommunfullmäktige att få ta 2 500 000 kronor i anspråk av resultat-balanserade pengar för att finansiera lärarlönesatsningen hösten 2019 om staten beslutar att inte ge motsvarande i riktat statsbidrag.

    Konsekvens för de vi är till för (medborgare, kund, brukare, etc.)

    Försämrad kvalité och service till medborgarna.


    Koppling till övergripande styrdokument

    Skolans- och kommunens övergripande styrdokument.

    Konsekvenser för hållbar utveckling
    Bedömningsmatris Positiv direkt effektPositiv indirekt effektIngen påverkanNegativ effektVet ej
    Ekologisk hållbarhetx
    Social hållbarhetx
    Ekonomisk hållbarhetxx

    Motivering för hållbar utveckling
    Förslaget till nedläggning av öppen förskola och nattomsorg påverkar den sociala hållbarheten negativt utifrån tidiga insatser och möjligheten till arbete för vårdnadshavare. Minskade resurser till förskola och skola i sin helhet minskar möjligheten för barn och elever att få en kvalitativ utbildning.

    I budgeten som helhet tar nämnden ansvar för ekonomisk hållbarhet genom att hålla sig till tilldelade ramar inom nämndens ansvarsområde. Däremot kan kostnaderna öka inom andra områden då möjligheterna till tidiga insatser minskar vilket kan påverka kostnaderna i andra delar av kommunen vilket i sin tur gör att det inte ger ekonomisk hållbarhet.

    Barn- och utbildningsnämndens fokusområden
    Bedömningsmatris Positiv direkt effektPositiv indirekt effektIngen påverkanNegativ effektVet ej
    Jämlikhetx
    Attraktiv arbetsgivarexx
    Motivering barn- och utbildningsnämndens fokusområden
    Pengarna fördelas socioekonomisk till verksamheterna förskola, grundskola, förskoleklass och fritidshem vilket möjliggör en mer jämlik förskola och skola.

    I de satsningar som föreslås görs stora kompetensutvecklingssatsningar vilket är en del i att vara attraktiv arbetsgivare. Minskningen av ledartäthet och lärartäthet ökar risken för stressrelaterade sjukdomar.

    Ekonomiska konsekvenser

    Den föreslagna budgeten för 2019 ryms inom tilldelad budgetram. Anpassningar och besparingar har lagts in i budget för att komma i ram. Detta innebär en risk att kvalitén i utbildningen för barn och elever försämras, vilket kan påverka elevresultaten. En ökad risk för psykisk ohälsa och stressrelaterade sjukdomar kan också komma att finnas, då personaltätheten försämras under det närmsta året.

    Beslutsalternativ 2
    Barn- och utbildningsnämnden beslutar att säga JA till budget 2019 till att budget 2019 fördelas per verksamhet enligt nedanstående.

    Verksamhet
    Nettobudget
    Gymnasiesärskola
    -0,8 mkr
    Kulturskola
    -7,9 mkr
    Administration
    -20,0 mkr
    Förskola
    -131,1 mkr
    Grundsärskola
    -12,5 mkr
    Grundskola
    -213,5 mkr
    Gymnasiesärskola
    -3,3 mkr
    Fritidshem
    -27,8 mkr
    Förskoleklass
    -14,1 mkr
    Totalt
    430,9 mkr

    Barn- och utbildningsnämnden beslutar vidare om investeringar upp till ett totalbelopp på 1 000 000 kronor per år. Ökade driftskostnader i form av kapitaltjänstkostnader får rymmas inom ordinarie budgetram.

    Barn- och utbildningsnämnden beslutar att begära hos kommunstyrelse och kommunfullmäktige att få ta i anspråk 3 907 000 kronor för 2019 och 919 000 för 2020 av upparbetat resultat från tidigare år, så kallade resultatbalanserade pengar för att finansiera engångskostnader för en speciallösning gällande elev i annan kommun vårterminen 2019 och läsåret 2019/2020 samt kostnader för omställning av Stentägtskolan och avveckling av delar av administration och ledning.

    Barn- och utbildningsnämnden beslutar att begära hos kommunstyrelse och kommunfullmäktige att få ta 2 500 000 kronor i anspråk av resultatbalanserade pengar för att finansiera lärarlönesatsningen hösten 2019 om staten beslutar att inte ge motsvarande i riktat statsbidrag.

    Konsekvens för de vi är till för (medborgare, kund, brukare, etc.)

    Försämrad kvalité och service till medborgarna.


    Koppling till övergripande styrdokument

    Skolans- och kommunens övergripande styrdokument.

    Konsekvenser för hållbar utveckling
    Bedömningsmatris Positiv direkt effektPositiv indirekt effektIngen påverkanNegativ effektVet ej
    Ekologisk hållbarhetx
    Social hållbarhetx
    Ekonomisk hållbarhetxx
    Motivering för hållbar utveckling

    Minskade resurser till förskola och skola i sin helhet minskar möjligheten för barn och elever att få en kvalitativ utbildning.

    I budgeten som helhet tar nämnden ansvar för ekonomisk hållbarhet genom att hålla sig till tilldelade ramar inom nämndens ansvarsområde. Däremot kan kostnaderna öka inom andra områden då resurserna till förskola och skola minskar vilket kan påverka kostnaderna i andra delar av kommunen vilket i sin tur gör att det inte ger ekonomisk hållbarhet.

    Barn- och utbildningsnämndens fokusområden
    Bedömningsmatris Positiv direkt effektPositiv indirekt effektIngen påverkanNegativ effektVet ej
    Jämlikhetx
    Attraktiv arbetsgivarexx
    Motivering barn- och utbildningsnämndens fokusområden
    Pengarna fördelas socioekonomisk till verksamheterna förskola, grundskola, förskoleklass och fritidshem vilket möjliggör en mer jämlik förskola och skola.

    I de satsningar som föreslås görs stora kompetensutvecklingssatsningar vilket är en del i att vara attraktiv arbetsgivare. Minskningen av ledartäthet och lärartäthet ökar risken för stressrelaterade sjukdomar.

    Ekonomiska konsekvenser

    Den föreslagna budgeten för 2019 ryms inom tilldelad budgetram. Anpassningar och besparingar har lagts in i budget för att komma i ram. Detta innebär en risk att kvalitén i utbildningen för barn och elever försämras, vilket kan påverka elevresultaten. En ökad risk för psykisk ohälsa och stressrelaterade sjukdomar kan också komma att finnas, då personaltätheten försämras under det närmsta året.

    Barn- och utbildningsförvaltningen förordar beslutsalternativ 1.

    Förslag till beslut

    Barn- och utbildningsnämnden beslutar att godkänna mål- och resursplan för 2019 och lämnar den vidare till kommunstyrelsen.

    Barn- och utbildningsnämnden fastställer budget 2019 enligt beslutsalternativ 2.

    Beslutsgång

    Ordförande föreslår att nämnden beslutar enligt beslutsalternativ 2.

    Beslutet skickas till

    Kommunstyrelsen
    Verksamhetsekonom
    Verksamhetschefer
    Förvaltningschef


    § 141 Dnr 2018-00018 600

    Ekonomisk uppföljning

    Beslut

    Barn- och utbildningsnämnden har tagit del av rapporten och lägger den till handlingarna.

    ________________________________________________________________________

    Ärendet

    En månadsrapport för barn- och utbildningsnämnden har upprättats och avser det ekonomiska läget till och med november 2018

    Beslutsunderlag

    Rapport daterad 2018-12-13.

    Ekonomiskt utfall
    mkrOkt avvikelseJan-okt avvikelseHelår prognos- avvikelseFörändring föregående prognos
    Barn- och utbildningsnämnden totalt
    0,3
    2,9
    3,8
    -0,1
    Varav 00 Ankomstregistrerade fakturor
    -0,0
    -0,0
    0,0
    0,0
    Varav 45 Gymnasiesärskola
    -0,1
    -0,0
    0,0
    -0,1
    Varav 47 Kulturskola
    0,1
    0,2
    0,2
    0,2
    Varav 60 Administration
    -0,1
    0,2
    0,9
    -0,1
    Varav 62 Förskola
    0,8
    1,0
    0,7
    0,1
    Varav 63 Grundsärskola
    -0,1
    0,8
    1,3
    -0,1
    Varav 64 Grundskola
    -0,2
    -2,0
    -1,5
    -0,1
    Varav 65 Gymnasieskola
    -0,1
    0,5
    0,4
    -0,1
    Varav 68 Fritidshem
    0,2
    2,8
    2,4
    0,2
    Varav 69 Förskoleklass
    -0,2
    -0,5
    -0,6
    -0,1

    Sammanfattning för förvaltningen
    Under december 2017 presenterades SKL (Sveriges kommuner och landsting) Öppna jämförelser där Söderhamns kommun gjorde en stor förbättring och klättrade från plats 156 till plats 87 (av 290). Det visar att ett strukturerat och bra arbete pågår ute i våra förskolor och skolor. Årets undersökning fokuserar på elevernas behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram. Det är ett bra material att använda i analys och planering av framtida insatser. Även årets betygsresultat för eleverna som slutade årskurs 9 visar på förbättring av resultaten. Efter sommarskolan var 88% av eleverna behöriga till gymnasiet.

    Förskola: Vi har fler elever än budgeterat hos annan huvudman och på kommunens egna förskolor samt ett beräknat minus för Trönö förskola. Den nya socioekonomiska modellen för fördelning av pengar till förskolan slår väldigt hårt mot enavdelningsförskolor. Det finns helt enkelt för lite pengar att fördela för att kunna göra det enligt lagens intentioner, som vi ser det nu har vi svårt att driva så små förskolor med endast en avdelning.

    Grundskola: För höga personalkostnader för pedagogisk personal inom skolan gör att grundskolan går med stort minus. Migrationsverket avslutar all sin verksamhet i vår kommun, vilket innebär att många barn och elever har flyttat från kommunen. Det innebär att verksamheter på kort tid håller på anpassas efter nya förutsättningar.

    För barn och utbildningsnämnden är den stora utmaningen att få ekonomin i balans, detta på både kort och lång sikt. Dessutom har vi en stor utmaning i att minska utanförskapet för barn och öka andelen elever som når behörighet till gymnasiet. Barn och utbildningsnämndens vision är att ” Alla ska lyckas”.

    Vi står även inför stora utmaningar i att attrahera förskollärare och lärare att börja arbeta hos oss i vår kommun. Utmaningen med att säkra kompetensförsörjningen de närmsta åren kommer att vara stor.


    § 142 Dnr 2018-00454

    Medskick till kommande nämnd

    Beslut

    Barn- och utbildningsnämnden beslutar medskick till kommande nämnd.

    Ärendet

    Barn- och utbildningsnämnden beslutar medskick till kommande nämnd.

    • Att fortsätta ha gemensamma nämndsammanträden med andra nämnder
    • Fortsätta skriva innehållsrika protokoll
    • Alltid ha medborgarfokus, engagemang och tillit i fokus
    • Fortsätta följa hemmasittare
    • Att tjänstemän och politiker fortsätter arbeta tillsammans och lägger vikt på att lära känna varandra.
    • Nämnden ska vara ett föredöme och stå främst. (Till exempel vara kostnadsmedveten)
    • Elevens bästa ska alltid stå i fokus


    § 143 Dnr 2018-00008 002

    Anmälan av delegationsbeslut

    Beslut

    Barn- och utbildningsnämnden fastställer rapporterade delegationsbeslut och lägger dem till handlingarna.

    Ärendet

    Barn- och utbildningsnämnden delges delegationsbeslut enligt nedanstående:

    PunktDelegatBilaga
    Förvaltningschef Åsa Unger
    0.17Beslut efter uppföljning för grundsärskola 1
    0.17
    Komplettering till svar på yttrande gällande elevs skolsituation på Vågbroskolan Söderhamns kommun2
    0.17
    Svar på föreläggande efter tillsyn i Söderhamns kommun av verksamheterna förskola, fritidshem, grundsärskola samt förskoleklass och grundskola3
    0.14Verksamhetschef Förskola Agneta Olofsson
    Svar vid uppföljning på tidigare beslut, Bilaals förskola 4
    Rektor Birgitta Ekström
    3.4Beslut om anställnings- och lönebeslut samt anställningsinformation.5
    Skolskjutsansvarig Maria Rodin
    1.2.6Skolskjuts särskilda omständigheter 6

    Beslutsunderlag

    Sammanställning av delegationsbeslut daterad 2018-11-29.



    § 144 Dnr 2018-00011 600

    Anmälan av inkomna skrivelser och protokollsutdrag m.m.

    Beslut

    Barn- och utbildningsnämnden delges inkomna skrivelser och protokollsutdrag m m för tiden 2018-11-28 – 2018-12-19 enligt nedanstående:

    Ärendet
    Barn- och utbildningsnämnden delges inkomna skrivelser och protokollsutdrag m.m. för tiden 2018-09-27 - 2018-10-31 enligt nedanstående:
    DatumFörvaltning/Nämnd/Övrigt
    Barn- och utbildningsförvaltningen
    2018-11-28Elevs rätt till utbildning och rätt till särskilt stöd
    BUN/2018/00434/611
    2018-05-31Tillsynsrapporter – Hjärtats förskola
    BUN/2018/00377/717
    2018-10-25Tillsynsrapport – förskolan Skogsfröna
    BUN/2018/00378/717
    2018-11-20Tillsynsrapport – Pusselbitens förskola
    BUN/2018/00369/717
    2018-12-05Antal inkomna anmälningar om kränkning
    BUN/2017/0006/600
    2018-11-21Protokoll FÖSAM
    BUN/2018/0004/021
    2018-12-10Inkommen synpunkt från elever – Vågbroskolan
    BUN/2018/00463/611
    2018-12-10Risk- och sårbarhetsanalys gällande budget 2019
    Kommunfullmäktige
    2018-11-26Månadsrapport 2018 för Söderhamns kommun
    2018-11-26Delårsbokslut 2018 för Söderhamns kommun
    Kommunstyrelsen
    2018-11-28Förslag till tidsplan för arbetet med mål- och resursplan 2020-2023
    2018-12-07Reglemente för tillgänglighetsrådet
    Skolinspektionen
    2018-11-08Beslut efter uppföljning för grundsärskola
    BUN/2018/00127/600
    2018-11-30Beslut efter kvalitetsgranskning av musikundervisning, Vågbroskolan
    BUN/2018/00253/611
    2018-11-30Beslut efter kvalitetsgranskning av musikundervisning, Bergviksskolan
    BUN/2018/00253/611
    2018-12-10Beslut efter uppföljning för förskola efter tillsyn i Söderhamns kommun
    BUN/2018/00127/600
    2018-12-10Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Söderhamns kommun
    BUN/2018/00127/600
    2018-12-10Beslut efter uppföljning för fritidshem efter tillsyn i Söderhamns kommun
    BUN/2018/00127/600
    Skolverket
    2018-11-29Statsbidrag för specialpedagogik för lärande för 2018/2019
    BUN/2018/00060/047
    2018-11-29Statsbidrag till skolhuvudmän om inrättar karriärsteg för lärare 2018/2019
    BUN/2018/00124/047
    2018-11-29Statsbidrag till kvalitetssäkrande åtgärder för 2018
    BUN/2017/00342/047
    2018-11-29Statsbidrag för kostnader för samordnare av frågor som rör utveckling av verksamhet för nyanlända elever för 2018
    BUN/2018/00145/047
    2018-11-29Statsbidrag för omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds för 2018
    BUN/2018/00062/047
    2018-12-04Statsbidrag för fortbildning för specialpedagogik för 2017
    BUN/2018/00273/047
    2018-12-11Statsbidrag för höjda löner till lärare och vissa andra personalkategorier
    BUN/2018/00300/047

    Beslutsunderlag

    Sammanställning av inkomna skrivelser, brev och protokollsutdrag daterad 2018-11-29.



    § 145 Dnr 2018-00256

    Muntliga rapporter till nämnden

    Beslut

    Barn- och utbildningsnämnden tar del av rapporterna och lägger dem till handlingarna.

    Ärendet

    Muntliga rapporter lämnas över följande:

    A. Pågående byggnationer
    B. Söderhamns kommuns tillsynsrapport för förskola
    C. Centralt elevråd
    D. Upptagningsområden